Kontantlösa butiker och stora kostnader för detaljhandeln blir effekten när Sverige ska bekämpa penningtvätt och terrorfinansiering. Svensk lagstiftning ska senast sommaren 2017 anpassas till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv som ska motverka att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver Dagens Industri.
En del av direktivet innebär att värdetransportbolagens samtliga kunder, även små livsmedelsbutiker, omfattas av penningtvättslagen. Det medför högre kostnader för värdetransportbolagen, som i sin tur kommer höja sina avgifter. I slutändan blir det för dyrt och besvärligt för mindre butiker som tvingas sluta ta emot kontanter som betalning, fortsätter Dagens Industri.
– Det kan bli enorma effekter, säger Bengt Nilervall betalexpert på Svensk Handel till Dagens Industri.
Värdetransportföretagen pekar ut kunder i glesbygden som förlorare på det nya regelverket.
– Risken är att vi måste höja våra avgifter och då får kunderna ta ställning till om de vill ha kvar kontanter, säger Kalle Boumedienne, vd Nokas Värdehantering som tillsammans med Loomis helt dominerar marknaden i Sverige.
– Vi vill att kontanter ska vara ett giltigt betalningsmedel i Sverige, säger Kalle Boumedienne.
Den nya lagstiftningen innebär också att butiker inte får ta emot kontantbelopp över 5.000 euro, knappt 50.000 kronor, utan att kräva legitimation och ställa en mängd kontrollfrågor.
– Det kommer bli ohanterbart för handeln att sköta det här korrekt. Därför kommer vi rekommendera våra medlemmar att inte ta emot belopp över 5.000 euro, säger Bengt Nilervall på Svensk Handel.
Redaktionen